När två elefanter slåss är de första offren de buskar och små djur som råkar hamna i dess väg. På samma sätt är det när två eller fler supermakter, eller ”elefanter”, slåss med sina egna intressen i sinnet. De första offren är oskyldiga människor.
Mäktiga händer kränker ibland mänskliga rättigheter i ”demokratins namn”, och använder detta som ett passerkort till ett egenintressenas rum. Tusentals har dött och miljontals har flytt sina hem på grund av dessa makters handlande, handlingar gjorda i det “goda styrets och demokratins namn”. Där mänskliga rättigheter kränks flyr människor från faran för att rädda sina liv, vilket i sin tur påverkar många länder. Efter att Irak invaderades av Amerika 2003 skapades en väldigt tung arbetsbörda då andra länder fick kämpa för att hitta ett sätt att ta emot flyktingarna. Europeiska länder har stöttat förtryckande regimer och regeringar ledda av diktatorer. Nu vet de inte hur de ska hantera det stora antalet asylsökande.
Att använda vapen för att skapa fred är paradoxalt; att bli en vapnets vän innebär vänskap med kränkningar av mänskliga rättigheter.
Vissa industrialiserade länder producerar och säljer vapen till omogna diktaturstater som sedan leker med elden genom att låta multi-etniska grupper använda vapnen. Dock kan fred inte existera samtidigt som detta ”vapnets sinne”. Vissa hävdar att de använder vapen för att återskapa demokrati och gott styre. Vad de i själva verket gör är att förstöra demokratin. Soldater tränas i att döda människor, medan desperata läkare lär sig bota. Varför kan vi inte ha fler experter inom fred och läkedom istället för experter på att döda? Jag tror starkt på att när det gäller att styra ett land, kan mänskliga rättigheter inte ha någon riktig innebörd i närvaro av detta ”vapnets sinne”. Att använda vapen för att skapa fred är paradoxalt; att bli en vapnets vän innebär vänskap med kränkningar av mänskliga rättigheter.
Alla regeringar, stora som små, lovordar dagligen demokratin i sina tal. Trots det är de alla själviska och eftersträvar endast sina egna intressen. Hur många av oss ser med kritiska ögon på när konflikter uppstår mellan demokrati och egenintressen? Varför låter vi ojämlikhet och orättvisa sås i vår egen bakgård? Vad kommer skörden från hämndens frön att bli? Vad blir vår framtida säd när hat planterats i nationernas sinnen? Flyktingar dör i tusental i Medelhavet. Fiskar livnär sig på deras kött. Fiskare fångar fiskarna, och människan äter fisken. På så sätt äter människor andra människor. Lejon äter apor, apor äter antiloper. Låt djuren äta varandra; de har ingen känsla för moral. Men vi är människor! Var är vår mänsklighet?
Vi är alla både människa och djur, en familj av naturen. Världen borde bry sig om det spel som spelas av den omänskliga politiken och intressena. Det finns ett Oromo-ordspråk som säger Kan babaa gubbaa fudhadha jettee kan bobaa gattee, vilket betyder ”när hon sträckte sig efter något från den övre hyllan, tappade hon det hon höll under sin arm”. I sin kamp och längtan efter mer makt kommer ledarna förlora folkets förtroende, och när det förtroendet är förlorat, förlorar ledarna sin makt.
Översättning från engelska av Elvira Boström.
Share On
