Etiopien: Pågående torka mörkas av den egna regeringen

14th April 2016  By Fasil Girma
0


Birtukan Ali, en kvinna som är bosatt i ett landsbygdsområde i Etiopien, uppmärksammandes mycket efter BBC:s reportage om den pågående torkan och svälten. Reportaget, som sändes den 10 november 2015, startade en ny sorts debatt om regeringens avsikt att dölja svälten – en berättelse som ännu är oberättad.

Journalist Clive Myrie rapporterade om Birtukan Ali som kommer från en liten by kallad “Kobo”, som ligger i nordöstra Etiopien. Det är en plats där torkan är vida spridd och dess påverkan mycket tydlig. Birtukan berättade för reportern att hennes son nyligen avlidit till följd av svår undernäring orsakad av torkan i området. Enligt reportern dör minst två barn dagligen av liknande orsaker.

Torkan orsakad av El Niño, ett väderfenomen som beskrivs som en återkommande uppvärmning av havsytan, har drabbat landet hårt. Etiopien är huvudsakligen ett jordbrukssamhälle och jordbruket är fullt beroende av regn. Inget regn betyder i värsta fall inga skördar, och därmed ingen mat. Detta år (2015) var nederbörden inte tillräcklig för att kunna odla grödor två säsonger i rad. FN beräknade att 8,2 miljoner människor kommer att behöva nödhjälp i Etiopiens torkdrabbade områden. UNICEF sade att torkan väntas vara den värsta på 30 år och att 350 000 barn väntas behöva behandlas för extrem undernäring.

 

Etiopiens regering förnekar svält

drought_ethiopia_untold_stories_3

Torkan syns tydligt i dessa bilder från östra Harerge i östra Etiopien. Bilderna använda med tillåtelse.

I ett pressmeddelande från FN:s livsmedelsprogram, WFP, står det att “en dramatisk ökning av antalet människor i behov av nödhjälp, från 2,5 miljoner i början av året till 8,2 miljoner i oktober ledde till en allvarlig brist på finansiering”. Den Etiopiska regeringen säger sig ha tilldelat 192 miljoner amerikanska dollar till mathjälp och annan assistans. Emellertid har regeringen och humanitära organisationer sagt att Etiopien behöver nära 600 miljoner dollar i internationellt humanitärt bistånd. Etiopiens premiärminister Hailemariam Desalegn har vädjat om internationell hjälp i form av livsmedelsbistånd för att mätta de 8,2 miljoner människor som drabbats av torkan. Samtidigt förnekar hans regering att det finns svält i landet. Vice premiärminister, Demeke Mekonnen, kommenterade BBC:s reportage i en intervju med en lokal journalist.

– Det är uppenbart att utländsk media samarbetar med organ med speciella intressen. Det finns inte något sådant som svält i Etiopien nu för tiden, sade Demeke.

På liknande sätt har också etiopiska ambassaden i Storbritannien fördömt BBC:s reportage för att vara “uppseendeväckande”. Ambassaden förnekade uppgifterna om att det dagligen avlider två barn av undernäring. Fem dagar efter att BBC:s reportage visats sände det statligt ägda Amhara Mass Media Agency, baserat i Bahar-Dar, Amhararegionens huvudstad, ett TV-program som förlöjligar reportaget. I programmet visas en intervju med Birtukan gjord av lokala medier. Den här gången hävdar dock Birtukan att hennes son dött av en ospecificerad ”plötslig sjukdom” och inte av på grund av undernäring, såsom hon sagt till BBC:s reporter.

Felanemunemunim, en lokal journalist och aktivist på sociala medier, som här nämns med sitt smeknamn, har följt nyheterna på etiopisk TV. Han säger att de regionala guvernörerna rapporterar som om jordbruket är tillräckligt bra för att producera tillräckligt med mat.

– De pratade om det på TV i mer än fyra månader, men sanningen är som BBC rapporterat, även om det fanns överdrifter, säger han.

 

Regeringen anklagas för att förminska svältens omfattning

De uttalanden som gjorts av den etiopiska regeringen har utlöst en debatt bland etiopiska människorättsaktivister. Enligt dem försöker regeringen dölja torkans allvarliga påverkan.

Argaw Ashine är en journalist i exil som är bosatt i USA. Han är grundare till den webbaserade amhariska internetradion Wazema, vilken har fått stort erkännande inom den etiopiska communityn för dess trovärdiga information. Enligt honom är det uppenbart att den etiopiska regeringen fortsätter att dölja torkan från media. Han tror att de kommer fortsätta med det trots att bland andra FN förutspår att det värsta fortfarande är att vänta. Att erkänna svälten skulle innebära problem för den etiopiska regeringen.

– Det kostar dem politiskt sett. Framgångssagan de försett etiopier och det internationella samfundet med fallerar snabbt efter att hungern exponerats.

Wazema radio rapporterar att den federala regeringen ger strikta instruktioner till regionala regeringar, och etiopiska ambassader över hela världen, att inte ge ut någon form av information till media om den pågående torkan och svälten. Instruktionerna inbegriper att inte ge journalister tillgång till de områden som är påverkade av torkan, och att göra vad som krävs för att icke-statliga organisationer inte ska läcka information om krisen till media.

Enligt Argaw är restriktioner av media vanligt förekommande under humanitära kriser. Speciellt är de lokala medierna hindrade från att rapportera om situationen.

– De kan komma att tillåta några stora internationella medieorganisationer att komma in i specifika områden under ett par dagar. Internationell medierapportering är en del i att övertyga det internationella samfundet om att skicka hjälp, men ändå vill inte regeringen ha en fördjupad rapport om orsaken till problemet.

– Auktoritära regeringar är bra på att kontrollera informationsflödet, och mediernas roll hålls på minimal nivå under kriser i Etiopien. Media bör stå i första rummet när det gäller att få ett slut på hungern. Utveckling och bättre liv är omöjligt utan levande medier i Etiopien, sade Argaw.

 

En uppmaning till ansvarstagande

Etiopiska människorättsförsvararen Yared Hailemariam, som lever i exil i Bryssel, spekulerar om varför Etiopiens regering förnekar att torkan har fört med sig svält. Han menar att förnekandet beror på brist på kompetent styre, demokrati, social rättvisa och politisk vilja under de senaste tre regimerna. Han säger också att EPRDF (Etiopiens regering, the Ethiopian People’s Revolutionary Democratic Front) är mycket korrupt, och att utvecklingen inte är vad den verkar vara.

– Den så kallade utvecklingen grundar sig inte på det humanitära – snarare grundar den sig på siffror och den ekonomiska aspekten, men det finns fortfarande mycket som är oklart gällande den tvåsiffriga tillväxt som har rapporterats till oss under de senaste åren.

Yared säger att det första regeringen borde göra är att hjälpa de människor som är i nöd. Svårighetsgraden på den pågående och den kommande katastrofen, som skulle komma att ta många liv, måste minskas. Det är också viktigt att lära av det förflutna.

– Utmaningen som nu ligger framför oss är hur vi ska göra för att sådana saker inte händer igen. Detta är ett problem vi inte kunnat hitta en lösning på sedan svälten 1958. Det behövs politiska, ekonomiska, sociala och kulturella reformer och förändringar för att hantera sådana problem en gång för alla, säger han.

Enligt Zerihun Tesfaye, journalist och online-aktivist i exil bosatt i USA, har alla ett ansvar att skapa medvetenhet om situationen. Han anser att en effektiv användning av sociala medier är nödvändig för att ta itu med problemet.

– Vi möter utmaningar i att få fram korrekt information från landsbygden, på grund av den låga andelen internetuppkopplade, och folkets rädsla för att berätta om sina erfarenheter. Emellertid tror jag fortfarande att en väl samordnad kampanj i sociala medier med säkerhet kommer att tillföra något bra till vårt folk, och rädda liv.

Frågan borde inte bara gälla varför regeringen mörkar torkan. Den allra viktigaste frågan är hur utbredd torkan är och hur många som lider till följd av den. Det verkar väldigt svårt för de etiopiska regeringstjänstemännen, som i nära ett årtionde skrutit om landets ungefär 11 procentiga ekonomiska tillväxt, att svälja stoltheten och inse att mer än 8,2 miljoner människor svälter till följd av den pågående, utbredda torkan.

Vare sig mörkat eller ej är ett mycket stort antal människor drabbade av torkan, och en del av dem är döende. Nödhjälp och en verklig medvetenhet om situationen är en nödvändighet för att hjälpa dessa människor. Deras berättelser måste berättas.

Översättning från engelska av Lina Fröjd Gustafsson.

 




Fasil Girma
Fasil Girma is an Ethiopian media professional and press freedom advocate. Fasil has more than six years of work experience on both public and private media in Ethiopia. He is currently living in exile in Nairobi, Kenya while freelancing for different media outlets, and advocating for press freedom and the release of imprisoned journalists in Ethiopia.







You might also like




Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


More Story
What I Wish They Had Told Me: Reconciling My Black Identity With My White Western Surrounding I wish growing up that someone had told me that it is okay that I will never be the norm. That in my half hearted attempts...